Intresserad på riktigt!

Påsklov, semester, Kanarieöarna, sol och långa lata dagar. Som gjort för att inte anstränga sig i onödan och bara låta stegen styra dit det faller sig. Ändå infinner sig känslan av att helst vilja gå dit där det känns rätt och bra. Varje dag ska minst två viktiga beslut fattas, nämligen vilken restaurang som ska besökas och i vilken butik de nödvändiga inköpen ska ske. Beslut som innefattar samtliga i resesällskapet och som ofta bygger på tidigare erfarenheter. Hur tänker egentligen den som driver en verksamhet på en typisk semesterort där de flesta besökarna stannar en vecka och har ett överflöd av ställen att välja mellan för att äta eller göra sina inköp? Känslan är att de allra flesta vill sälja SÅ mycket som möjligt och att de tror att detta endast kommer att kunna ske vid ETT tillfälle. Exempel 1 – ej stämningsfylld situation: På väg upp från stranden till lägenheten en sen eftermiddag stannade vi till i en av de närmast belägna små ”supermercados” för att köpa 5 liter vatten och ett bröd. Impulshandlade även ett tuggummipaket och det hela slutade på 3,60€. Sträckte fram bankkortet för att betala men blev till min stora förvåning avvisad och informerades om att jag måste handla för minst 12€ för att få betala med kort. Trött och törstig stammade jag fram ett varför. – Jag måste betala minst 8 % i avgift till banken blev det korta och lite irriterade svaret. Men du kan väl handla lite mer så går det bra uppmanades jag istället. Jag erbjöd mig att betala 1 € extra vilket skulle motsvara 28 % påslag och mer än väl täcka avgiften på 8 %. – Nej, det går inte. Du måste handla för minst 12 €. Läget var tämligen låst och jag gick istället till affären lite längre bort. Tio minuter senare stod jag i kassan hos konkurrenten med exakt samma innehåll i varukorgen. Fem liter vatten, ett bröd och ett paket tuggummi. Nu kostade det 2,95 € och det gick alldeles utmärkt att betala med kort. Exempel 2 – stämningsfylld situation: Dags för lunch och jag och två av mina barn valde en restaurang som inte såg ut som de flesta andra. Den hade inte en massa skyltar med bleknade fotografier på ägg & bacon, pizzor eller köttbit med pommes frites. Inte heller personal på trottoaren som ropade hej och välkommen utanför på gatan. Nej,...
läs mer